District 9

Jag har nu sett District 9 på bio och här kommer i vanlig ordning några åsikter om filmen.

Hela filmen är uppbyggd nästan som en fejkdokumentär vilket är hela charmen med den. Man ska uppleva att det man kollar på skulle kunna hända i verkligheten och de lyckas i mitt tycke bra, den är så sklart väldigt orealistisk och så vidare men man får endå känslan av det skulle kunna vara verklighet.

Ett stort alienskepp har stannat ovanför Johannesburg, ingen vet varför men de verkar inte ha några planer på att göra något. Efter ett tag åker man med helikopter upp till skeppet och svetsar upp det, innuti finner man ca en miljon (ja bokstavligt talat) svältande aliens. Man skeppar ned dem till district 9 och stänger in dem med murar i slumområdet (detta visas som en nyhetssändning). Man hoppar sedan över till någon slags dokumentärform där ett filmteam följer Wikus Van De Merwe som är chef på byron för alien-relationer och som har som ansvar att flytta alla aliens till ett nytt område utanför Johannesburg till följd av alla kravaller från lokalinvånarna.

En spännande och annorlunda film och den får en verkligen att tänka i andra banor än vad man brukar. Filmen visar slumen ur allas synvinklar och hur människorna missbedömer aliena och behandlar dem som boskap nästan och ur alienas synvinkel och deras kamp för att överleva i slumen och kanske till och med klara av att återvända till sitt skepp en dag. Det är nästan som en film med ett moraliskt budskap om något som inte finns, eller så är budskapet att vi inte ska underskatta det vi inte känner till så mycket om.
Hur som helst en underbar film som också innehåller några riktigt coola actionscener för de som gillar det och en intressant handling och ett bra koncept.

4,5 kattmatsburkar av 5, känns länge sedan jag satt ett dåligt betyg på en film men jag klagar inte för jag vill ju att alla filmer jag ser ska vara bra.




Look-alike?


Jadå, skapligt likt tycker jag, inte den jag skulle gissat på :P


Efter att ha photoshopat den extremt bra ser det ju endå rätt likt ut.

/celebrity.myheritage.com heter sidan om någon annan vill prova på.

Fight club

Säger man fight club tänker nog de flesta kvinnorna på Brad pit och de flesta männen på blodiga slaksmål men faktumed är att filmen är så mycket mer än så, och det är inte förnst i slutet av filmen man på riktigt inser hur invecklad den egentligen är.

Edward Norton är en skådespelare som jag aldrig egentligen insett att jag gillar, jag tänker jaha där är han än sen då men faktumed att när jag tänker tillbaka på de filmer han har varit med i är alla (så vitt jag kan minnas) bra, tom Hulken 2 är endå rätt bra och Edward är nog faktiskt en väldigt bra skådespelare trots allt. Fight Club är inget undantag för hans del och tillsammans med Brad Pitt utgör de en bra och trovärdig skådespelarduo. Även regissören är väldigt bra, David Fincher som han heter liggar även bakom filmer som Seven och Benjamin Button.

Edward Norton spelar i filmen en uttråkad bilinspektör och kontorsarbetare med svåra sömnproblem. För att lösa sina sömnproblem börjar han gå i stödgrupper för alla olika möjligt sjukdomar för han märker att när han får gråta ut sover han som en bäbis på natten och det blir snart till ett beroende att gå på alla stödgrupper. Han åker runt med jobbet i olika länder och inspekterar bilar som  av någon anledning blivit skadade eller förstörda. På flygplanet hem en dag möter han den karismatiske Tyler Durden (Brad Pitt) och Edward får genast en så kallad "mancrush" Tyler är supercool och allt Edward egentligen vill vara men inte kan. När Edward kommit hem möts han av det ofattbara, hans lägenhet har brunnit upp och han är nu hemlös. Edward är inte en person med många vänner och ringer upp Tyler från flygplanet. Edward och Tyler möts på en pubb På väg ut börjar de slåss, de vet inte riktigt varför men det får dem att må bra efteråt. Snart blir slagsmålen Edwards nya terapi och han slutar helt att gå i stödgrupper. Allt fler medlemmar ansluter sig och snart är "the fight club" hur stort som helst, så stor att den nästan inte går att kontrollera.

Vad ska man säga om en kultfilm som denna, underbar och bra. Filmen är djupare än den verkar och det är dens styrka, inte förens man själv har sett den kan man förstå varför den är så bra.

Betyget blir nog 4,5 av 5, inte perfekt men ganska nära.





Edit i efterhand: När jag såg filmen tyckte jag det flimmrade till för en kort sekund men jag tänkte inte så mycket mer på det, dagen efter bestämde jag mig för att kolla om det verkligen stämde så jag hoppade till det stället och sedan pausade jag varje sekund tills detta kom: Mannen i rött är alltså med i filmen i ca en frame. Någon som vet vem det är?


Inglorious Basterds

Omtalad går det inte ta miste på att den är. Men är den egentligen så bra som man säger? Jag kan avslöja att den är vad jag tycker väldigt "Quentin Tarantino" oförutsägbar, blodig och våldsam (till och från), samt de lååånga men ändå intressanta dialogerna. Och jo så klart, de roliga b-films inslagen som förekommer i filmerna och då menar jag inte b-film som i dålig utan lite lustiga grejer som förekommer (bland annat att filmen är uppdelad i kapitel i stumfilmsanda mm), ni fattar när ni ser filmen.

Som sagt man vet aldrig vad man ska vänta sig när det gäller Tarantino, jag hade förväntat mig en actionrulle men insåg ganska snart att sådant inte var fallet, snarare ett drama med små inslag av action. Filmen handlade inte heller helt och hållet om Brad Pitt och hans gäng som jag hade trott utan en hel radda karaktärer men allt flätades ihop fint mot slutet.

Jo så här är det; Aldo Raine (Brad Pitt)och hans basterds härjar för fullt i Frankrike till Führerns förtret.  Det är ganska svårt att förklara handlingen då den mest består av samtal mellan en hel hög olika karaktärer som är ganska fristående så det är ganska svårt att sätta tummen på handlingen ibland men jag ska göra mitt bästa. Fyra år innan den nuvarande handlingen utspelar sig får man se en bonde i Frankrike som gömmer judar under sitt golv. Bonden får besök av en SS-officer vid namn Hans Landa och efter ett långt samtal lyckas han övertala bonden att avslöja vart judarna är. Alla blir skjutna utom en ung tjej som lyckas fly. Fyra år senare (där handlingen utspelar sig genom resten av filmen) får man se tjejen som nu är äldre och börjat driva en biosalong. Hon kommer i kontakt med en ung tysk soldat som flörtar hejdlöst med henne men hon är inte så förtjust i tyskar vid det här laget och ger honom nobben. Det visar sig att den unge tysken är krigshjälte och har fått en film gjord efter sig, efter många om och men lyckas han få filmpremiären till hennes biograf.
Till filmvisningen kommer inte bara Goebbls utan även Adolf Hitler själv och alla andra betydelsefulla tyska befäl. Kvinnan ser detta som sin chans att planera ett attentat mot Hitler och alla andra och hämnas sin familj men hon är inte den enda, the basterds gör även de ett besök på biografen.

Filmen är briljant på sitt vis, det är något speciellt med Tarantinos filmer som bara han kan åstakomma, de är skumma men endå bra. Ja jag kan faktiskt inte riktigt säga varför den var bra men det tyckte jag. Det jag skulle kunna ge lite minus på är att dialogerna känns ibland lite väl långa och 150 minuter som filmen var började min rumpa kännas ganska öm, min åsikt är alltså att man kunde skurit ned lite på babblet och fått filmen att flyta på lite bättre, dessutom skulle min rumpa blivit lite gladare och mindre öm.

Betyget blir 4 av 5, intressant film som helt klart är sevärd. Gillar du Tarantinos stil har du ingen anledning att inte se denna.




Kung på italienska!

Vad som gör en film bra.

Fick en begäran på dagens topic och ja varför inte, för vad är det egentligen som gör en film bra?
Allt är relativt och smaken är som baken, det jag tycker gör en film bra är det antagligen ganska många som tycker gör en film dålig. För vissa kan det räcka med att en film innehåller en T-rex och kulsprutor för att det ska vattnas i munnen och en del analyserar in i minsta detalj och har väldigt specifika krav. Jag själv har en ganska bred smak men det finns en del genrer som jag inte klarar av och jag ska snart förklara varför.

Kärleks/drama/komedi - visst det kanske finns en del helt ok typ Nothing Hill, Bridget Jones, Pride and Prejudice men i grund och botten är de likadana. En tjej/kille skaffar en pojk/flickvänn som de blir tillsammans med gör slut och in i bilden kommer en annan person (för det mesta ett ex) den nya ser detta och blir förkrossad, det kan även vara så att de gör slut på grund av exet, hur som helst, de blir tillsammans igen och oftast ska tjejen resa iväg (90% av fallen) och då kommer killen på sitt misstag och reser för att hindra henne och de blir tillsammans och kysser varandra och alla applåderar.
Kärlek må vara fint men inte speciellt intressant efter den niohundrafyrtioelfte filmen.

Så alltså, förutsägbar, uttjatad och ofta väääldigt icke-nyskapande är kärleksfilmens essenser för mig. Så länge det inte kan göras med en tvist blir det ofta bara tråkigt och dåligt för mig.

Nummer två är skräckfilm. Återigen är det förutsägbar-spöket som spökar. Ett gäng ungdomar åker till en öde plats och bestämmer sig för att sova i första tänkbara husruckel/tält. Man får se en mördare med en kniv eller något som stryker omkring utan att uindomarna vet om det. En ungdom ska sedan gå till en mörk plats och kolla något utan anledning och då hoppar en katt fram och alla blir jätterädda. Sedan börjar undomarna bli mördade och de bestämmer sig då för att dela upp sig utan anledning och det slutar med att alla utom huvudpersonen eller alla dör. I sista scenen på filmen visar det sig att det inte slutade lyckligt för då återkommer mördaren som man trodde var död och sen slutar filmen.

Återigen finns undantag - exorcisten, the omen mf. Jag älskar dock av någon oförklarlig anledning zombiefilmer, jag har ingen förklaring på detta men det är väl för att jag är man och män är djur och djur är barbariska.
Hur som helst borde ni nu vid det här laget ha listat ut vad mitt första kriterie är för en bra film...... ja juste - oförutsägbar, otroligt viktigt för mig och kanske är det därför jag dras till titlar som död snö och lesbian vampire killers.

Viktigt nummer två (och jag ska inte dra ut på svaren lika mycket nu) är bra handling, det mest uppenbara men också det viktigaste. Visst en film kan vara underhållande och till och med bra utan någon speciellt invecklad handling och jag syftar då främst på de flesta action och krigsfilmerna som finns. För att en film ska vara riktigt bra krävs dock en bra, spännande och välskriven handling. Några av mina absoluta favoritfilmer som Gran Torino och The Prestige skulle inte vara någonting utan sin handling.

Bra skådespeleri är ju så klart viktigt (captain obvious som tagit över tangentbordet nu). Dåligt skådespeleri kan se ut så här:



HAHAHA skrattar varje gång jag ser det där, här kommer en annan:




Och sist men inte minst krävs det så klart att filmen är bra gjord, en hög budget är att föredra och en skicklig regissör och producent och allt annat, ja ni vet själva. Ska man ha specialeffekter är det viktigt att de är bra annars förstör man allt, har man en skräckfilm där monstret ser ut som ett 5-pixligt supermariospöke kommer hela stömningen förstöras.

Så för att sammanfatta det hela, en film ska innehålla:

-Bra skådespel
-Bra handling
-Bra ljussättning, kameravinklar och trovärdiga specialeffekter och dataanimeringar.
-Den får absolut inte vara förutsägbar. Att se en förutsägbar film är som att  peta sig i röven med en gaffel, det är inte kul men man vet vad man har att förvänta sig.
-Nyskapande, de flesta vill se något de aldrig tidigare skådat.


Captain Obvious signing out.

De senaste filmerna jag sett

Har på senaste sett några filmer och jag ränkte ge en snabb recension av varje:

Land of the lost. Will Ferrels nya komedifilm. En vetenskapsman (WIll Ferrel) spenderar flera år åt forskning om att resa i tiden, alla hånar åt honom men när han lyckas är det han som får sista skrattet. Han dras in i en värld av dinosaurier och apmän och annat.

Medioker barnkomedi. Inte speciellt rolig och inte speciellt underhållande, visst det fanns några fina ögonblick men inte tillräckligt för att rädda filmen. Betyget 2 av 5.


Big Stan. Komedi med Rob Schneider. Stan (Rob Schneider) är en mäklare som gjort sig rik på att lura gamla tanter att köpa skithus (inte dass din äckelpotta, dåliga hus) Lagens långa arm hinner ikapp honom och han får tre års fängelse i ett av de värsta fängelserna vars präglas av ständiga dispyter mellan nazister, mexikanare och mörkhyade. Det enda sättet att stiga i rang och att inte bli våldtagen av de andra intagna är för Stan att träna kung fu, och han hittar precis den person som kan hjälpa honom.

Rob Schneider är killen som dyker upp i varje Adam Sandler-film och som i mitt tycke borde få mer cred för han är riktigt bra. Denna film var bra och rolig men inte hysteriskt rolig. Betyget blir 3,5 av 5.


Killing Room. Thriller med Peter Stormare. I en hemlig avdelning i den amerikanska underättelsetjänsten som ingen känner till utför man tester på intet ont anande deltagare där endast en överlever.

Spännande film i stil med Cube. Peter Stormare är bra i rollen som kallblodig försöksuträttare och filmen över lag var hyggligt bra. Jag störde mig dock på att deltagarna var så korkade ganska ofta men det är väl en del av charmen.
Det räcker inte riktigt till 4 utan blir 3,5 av 5. Helt ok film som jag inte ångrar att jag såg.


Ice Age 3. Som de andra ice age-filmerna fast nu ramlar de ner i en dinosauriedal under marken. Man får parallellt med historien följa den galne ekorren med nöten och den tredje ice age-filmen är ungefär lika bra/lite sämre än de andra.
Jag kanske inte är rätt åldersgrupp för den här filmen men jag tyckte inte den var så märkvärdig.

Betyget blir väl 3 av 5. Ganska rolig och är du ett fan av ice age kan du väl lika gärna se den här också.


Sådär då, en del filmtips. Inga fempoängare idag men det kan man inte alltid hitta.
På återsende.


Top 5 underligaste filmer jag sett.

Jag har skrivit om en del märkliga filmer i min blogg och när jag tänker efter har jag sett rätt många väldigt udda filmer under mina dagar. Men nu alla vänner är väntan över för härmed presenterar jag stolt:

Adams top-5 lista med de märkligaste filmer jag sett.

Spänningen är oumbärlig....



Plats nummer 5:  Lesbian Vampire KIllers

Ja finns inte så mycket att säga om den här som jag inte redan sagt i mitt tidigare inlägg, en helt klart speciell film
och här kommer en klart speciell scen ur filmen:

 


På plats nummer 4: Machine Girl

En japansk skoltjejs lillebror blir mördad av jakuzan (den japanska maffian) och hon svär att hämnas honom.
När hennes arm blir kapad är den helt naturliga reaktionen att sätta dit en enorm machinegun.
En helt ... spektakulär film.... kolla själva.

 

På plats nummer 3: Död snö


Den här filmen har jag också skrivit om förut så jag tänker inte säga så mycket utasn postar klippet igen:





Plats nummer 2: Tokyo Gore Police

I Japan i framtiden har poliskåren privatiserats och samtidigt är Tokyo under ständiga attacker från så kallade
engineers. En engineer är till synes normal men blir snabbt galen och förlorar den en kroppsdel kommer ett vapen växa ut, ser ni filmen kommer ni få se ganska märkliga exempel på detta bland annat när en man förlorar sin penis men det tänker jag inte gå in närmare på. Kort sagt skulle man kunna säga att den här filmen är som machine girl fast ännu mer märklig och ännu mer blodigare (trodde inte det var möjligt efter jag såg machine girl men den här filmen motbevisade det)

Den klart blodigaste filmen jag sett:

 


På plats nummer 1: Black Sheep.

Ett gäng harmlösa får blir till hämningslösa varulvsfår och går vilda på befolkningen i den lilla idylliska byn i storbritannien.


Lite av varje

Kan börja med att jag var och såg Harry Potter fullblodsprinsen på bio idag. Jag är inget fan av harry potter och inte speciellt insatt i något runt det men jag har ju så klart sett filmerna, jag har sett alla filmer för den som inte visste det.
Jag tänkte endå försöka mig på att ge lite åsikter om filmen.

1: Bättre än förra filmen men annars ungefär i klass med de föregående filmerna.
2: Dåligt slut, om du inte läst boken kommer du fatta nada.
3: I övrigt helt ok film och rätt spännande.
4: Betyget för mig blir 3 av 5 men då ska tilläggas att jag inte läst böckerna som jag tidigare nämnt eller är speciellt insatt, är du ett fan av serien kommer du antagligen gilla filmen mycket mer än jag gjorde.


Skaparen av bla Borat och Brüno - Sacha Baron Cohen uppger tydligen (säger aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article5600331.ab)  att hans nästa film kommer handla om Europeisk schlager. Filmen ska ha premiär 2011, vi får se om den blir kul men man brukar kunna lite på gamle Cohen när det kommer till sånt.

En av många filmer jag ser fram emot är Quentin Tarantinos nya - Inglorious Basterds. Brad Pitt i spetsen för ett gäng judiska soldater med blodad tand under andra världskriget. Deras mål är så klart.. ja gissa, fel det var inte sommar på liseberg med Lotta Engberg för den fanns inte då men hade den gjort det hade det antagligen varit deras mål, jo vart var jag, ja Tyska soldater är så klart målet och att döda så många som möjligt. Se trailern:


Lesbian Vampire Killers

Ja titeln säger allt, detta måste vara en annorlund film. Vilket det naturligtvis också var, på ett fantastiskt vis.
Av någon oförklarlig anledning dras jag till filmer med lite smått märkliga koncept, när man hör talas om filmen höjer man först på ögonbrynen och suckar men sen blir man snabbt sugen på att veta mer.
Jag har förut skrivit om filmen död snö med nazistzombies i de norska fjällen och det här var lite samma grej i den månen att man kunde inte innan filmen sätta tummen på var det var för något och det är det som gör sånna här filmer så tilltalande för mig.
Vi kan alla klychorna i kärleksfilmer, ett par gör slut, killen hittar en ny tjej, killen blir tillsammans med sitt ex igen och den nya tjejen blir arg, killen inser sitt misstag och springer till flygplatsen för att stoppa tjejen som ska resa bort för alltid, de pussas och filmen är slut.
Det där var handlingen i stort sett varenda kärleksfilm som någonsin gjorts. Att förutspå handlingen i en sån här film är nästintill omöjligt och det finns inget att relatera till vilket gör att filmen blir ännu mer oförutsägbar.


Till vänster Fletch, till höger Jimmy.

Filmens genre är först och främst komedi men också skräck och action.
Två killar - Jimmy och Fletch, den ena en misslyckad småbarnsclown som fått sparken för att han slår barn i ansiktet och den andre har just blivit dumpad av sin flickvän (känner vi igen klychan?), bestämmer sig för att ta en resa för att glömma det gamla. Jimmy kastar en pil på en tavla över England för att bestämma resemålet och pilen fastnar på en liten stad i nordöstra England.

Väl framme i staden ser de genast ett gäng tjejer som kommer utgåendes från en bar, båda tappar hakan och springer in på baren för att se om det finns fler. Inne i baren sitter 8-10 gamla gubbar med skägg och stirrar på dem. Bartendern säger till dem efter en stund att om de behöver någonstans att sova finns ett gratis värdshus på andra sidan skogen, dessutom var tjejerna de mötte på vägen ut också på väg dit.

Väl framme i stugan festar de och har kul men tjejerna försvinner en och en och de konstaterar snabbt att vampyrer är ute efter dem och inte vilka vampyrer som helst, lesbiska vampyrer.
Med hjälp av en präst och ett svärd "the cock sword" måste de befria byn från den onda vampyr-"drottningen(?)"
Ja en stor ond och gammal vampyr helt enkelt.

Jag förväntade mig världens b-film men i slutändan tyckte jag filmen var riktigt underhållande och rolig. Den var heller inte lika budget och dåligt gjord som jag förväntat mig utan den haed en ganska egen och cool stil, den påminde lite om Sin City-filmerna men notera då "lite".



Betyget för min del blir 4 av 5, oförutsägbar, rolig, annorlunda, händelserik och snyggt gjord. Jag varnar er dock, den kräver en speciell sorts humor men jag tror nog endå att de allra flesta skulle tycka den var rolig.

PS jag måste bara göra lite promotion för en videoblogg jag tycker är väldigt bra. Ha det bra tills nästa gång!
Här kommer videobloggen:



RSS 2.0