Hej på er!

Ja nu har jag ju inte skrivit på några dagar... Men jag har inte så mycket att skriva om, jag gjorde föresten en gästbloggning på glorfindel.blogg.se. Jag vet inte ens om det är någon som läser detta. Om det är någon som läser min blogg får de gärna ge tips på vad jag ska skriva om, kan vara en film som jag ska recensera eller vad som helst :) Min tid har iaf gått åt till annat. Det jag gjort idag är att spela ett flashspel som är OERHÖRT beroendeframkallande. Jag har spelat det över två timmar idag.

http://www.boreme.com/boreme/funny-2007/flight-hamsters-p1.php

Är länken till det och det heter flight of the hamsters.



Kan någon slå mitt rekord får de gärna skicka en screenshot till mig.

Alltså, kommentera vad ni vill att jag ska blogga om, och spela nu flight of the hamsters för tusan!

Fail, Win och allt därimellan i staden man bor länge i.



Jag tänkte vara lite originell denna gång och skriva lite om något som inte handlar om filmer. För när två skurkar bestämmer sig för att åka till Borlänge kan mycket hända.

Det är en kylig Septemberdag. Jag och Gustaf bestämde oss för att vi skulle till kupolen för att shoppa loss. Jag hade bowlngmatch kl 12.40, bra tänkte jag, en bowlingmatch är 80 minuter och det går en buss från stan till Borlänge kl 14.55 så då hinner vi ta den. Eftersom det var söndag stängde kupolen kl 17 vilket endast gav oss två timmar, men det räcker nog tänkte vi, det enda vi ska göra där är att äta och gustaf ska köpa sig en ipod. Allt var alltså planerat och det såg ut att bli en toppendag.

Jag begav mig mot Svenne och Chrilles bowling runt kl 12.15 och väl där var det bara att byta om och börja spela. Sen hur bra jag spelade är något jag ganska motvilligt nämner. En förståndshandikappad åsna med träben och lunginflamation skulle nog ha spelat bättre än jag gjorde. Jag fick i alla fall runt 600 poäng (ca 150 per serie) och förlorade samtliga 4 matcher. Efter matchen var jag lite smått butter. Det drog ut på tiden mer än jag hade trott och klockan va ca 14.35 när jag ringde min far efter skjuts.

-Hej nu är jag klar så du kan komma och hämta mig.
-Hej jag går tipspromenad vi är snart klara.
-Ok men min buss går kl 14.55 så du får skynda dig.
-Va, det visste inte jag. Jag kommer inte hinna etc, etc....

Klockan tickar, 14.40, 14.50 och ingen pappa inom synhåll. Gustaf som redan är på stan börjar bli lite orolig och ringer och undrar om jag är på väg. Kockan slår 15 och min pappa är inte här så Gustaf frågar en busschaufför om det går någon annan buss och det gjorde det, kl 15.15. Min far dyker äntligen upp jag åker för att träffa Gustaf på stan.
Vi kliver på bussen men konstaterar ganska snabbt att det inte är någon direktbuss vi åker, utan en ta-alla-senvägar-som-finns-och-stanna-var-tionde-meter-buss. Klockan var nu alltså 15.40 och vi var någonstans utanför Ornäs. Om en timme och 20 minuter stänger kupolen och vi börjar känna oss lite stressade. Bussen anländer till slut mot allas förväntan, på Borlänge busstation och vi traskar vidare till fots mot det stora shoppingcentret.

-Ska vi ta ut pengar innan vi går in Gustaf?
-Nej vi kollar först och om jag hittar något jag vill köpa går vi ut igen och hämtar ut pengar.
-OK!

Efter ett snabbt besök på teknikmagasinet för att hämta en prylbibel (som deras gratiskatalog heter) låter vi våra magar visa vägen och vi hamnar på taccobaren med burritos framför oss. Det blev ingen kulinarisk drömupplevelse då de var ganska smaklösa (och den med salsasås på var slut grr...) men gustaf hann bestämma sig för en lite fin Mp4-spelare med det flashiga märket Zap för det överkomloga priset av 1000 riksdaler att inhandla.

Mätta och belåtna ger vi oss av för att snoka runt i diverse butiker bla telia och the phone house men de hade inget och killarna på telia vägrade tydligen berätta cirkapriset på en iphone.

-Vad kostar en iphone?
-Det beror på...
-Jaha men ungefär då?
-Det beror på vad du ska ha för abonemang och så.

De kunde inte bara ha sagt 5000-6000 beroende på abonemang och tillägg, det hade ju varit för enkelt och begripligt.
Vi lämnar denna skumma butik och går till teknikmagasinet för att inhandla en ZAP. Det var nu en kvart till stängning och tjejen som jobbade där inne började känna sig lite stressad. Kön var lång och en seg gubbe skulle nu inhandla en hörapparat och en sladd(?). En skum person kom och gav tjejen bakom disken en lapp(hmm...) som hon med ett "Mäh" gick och lade bort. Det blev äntligen vår tur och nu hade klockan passerat stängningstid. Vi frågade henne vad det stod på lappen hon fick förut och så här löd den: "Tjena, jag tycker vi borde träffas någon gång. Hör av dig! Puss puss /Lukas". Vi skarattade gott. Tjejen sade i alla fall att en mp4 av märket ZAP inte var att föredra men att det fanns en ipod touch för endast 1700 inne. Eftersom det endast fanns en kvar och den var nedsatt med 1000kr bestämde sig Gustaf för att köpa denna. När han skulle betala failade hans kontokort och vi konstaterade att vi var tvungna att gå och hämta ut pengar snabbt som blixten eller komma tillbaka en annan dag. Hon lovade att komma och öppna gallret om vi kom tillbaka och knackade. Så vin sprang ned för att hämta pengar. Före oss i kön stod herr och fru seg och tiden gled iväg. Med pengar i handen var vi nu Gustaf redo att stilla sitt prylbegär. Vi sprang som vinden för att hinna komma in i kupolen igen men alla dörrar var stängda. Till slut fick vi syn på en securitasvakt, vårt sista hopp var att bli insläppta av honom. Vi knackade på rutan och berättade om situationen. Vakten var lite tveksam men släppte tilll slut in oss. Vi begav oss återigen mot teknikmagasinet och tjejen där inne blev förvånad att se oss då hon inte trodde vi skulle hinna tillbaka. Nu var till slut denna ipod tuch äntligen i Gustafs ägo. Great success!

När vi kom ut igen kunde vi konstatera att den sista bussen hem redan hade gått. Fail. Gustaf ringde sina förädrar efter skjuts men de hade inte tid förens om en timme så vi fick vänta. Vi bestämde oss i alla fall för att gå tillbaka till busstationen för att kolla om det gick någon buss därifrån, och det gjorde det som tur var. Väl tillbaka i Falun återstod bara en sak: gratis klippning, muhahahaha...

På det stora hela blev det en lyckad dag. Fastän vi hade lite ont om tid och lite dålig planering fick vi det vi skulle ha och vi hade riktigt kul. Uttrycket stämmer, i Borlänge bor man länge. Men det är endast för att det inte går några bussar så man har inte så mycket till val.

Dagens citat:

Gustaf: -Det börjar bli kallt, kanske dags att slå på sig jackan.

Wanted

Något som är väldigt mycket på tapeten just nu är filmen wanted som nydligen hade biopremiär. Med skådespelare som Morgan Freeman (som tycks finnas med i varje hollywoodproducerad film på något hörn) och Mrs Smith - Angelina Jolie plus den saftiga trailern som gavs ut såg filmen låvande ut. Men ack så fel vi hade. Obs! Spoilervarning i fölande texter!

Filmen börjar på en gång med en scen där agenter slåss. Redan här märker man filmens slående likhet med matrix
(som för övrigt betyder livmoder, och nej jag vet inte varför filmen heter så). Agenten använder bullet time som är matrix-slowmotion och kastar sig ut ur ett fönster till en annan bygnad för att döda de som försöker döda honom. Han dödar dem och teleporterar sig bakom den sista agenten (dyker upp bakom honom utan anledning en sekund efter att han ramlat ned från hustaket) och dödar honom. Han märker då att han står på ett rött kryss och blir skjuten i huvudet av en prickskytt som visar sig sitta flera kilometer bort

Wesley Allan Gibson (James McAvoy) är en vanlig man. Han jobbar på ett kontor och hans liv är världelöst. Hans chef är en tant som kommer och trackar ned på honom hela tiden och vreden växer innombords (för er som gillar temat än så länge rekomenderar jag filmen office space). Han bor i en fallfärdig lägenhet beredvid tågrälsen och varje gång tåget passerar skakar hela byggnaden. Wesleys bästa kompis knullar med hans fru men han är så likgiltig att han inte ens bryr sig. Men en dag ska hans liv ta en oväntad vändning. Han ska till affären nere på hörnet och möter där agent fox (Angelina Jolie) som säger att hans liv är i fara. Därefter hamnar han mitt i en skottlossning med en okänd lönnmördare. Strax därefter följer en spektakulär biljakt och och det är just det som är den här filmens styrka - de nyskapande och spännande actionscenerna även om de stundtals känns för överdriva för att inte filmen ska kallas science fiction. Wesley tas till Fox huvudkvarter och ställs där inför ett val - utbilda sig till lönnmördare eller återvända till sitt vanliga liv. Han har vid det här lage också fått reda på att agenten som dödades i börjar var hans far och att han har anlag att bli en superagent han med. Efter många om och men tackar han ja och går därefter igenom de konstigaste träningspassen någonsin bla att slåss mot en slaktare med knivar och att bli misshandlad och helad. Han lär sig att böja en kula och är därefter färdigutbildad.

Sloan (Morgan Freeman) som är ledaren över den hemliga organisationen visar Wesley en stor vävmaskin. På något vänster kommer hemliga kodmedelanden på tyget (detta förklaras mer genomgående i filmen) och kodorden beskriver vem som ska mördas. Inte varför eller när, bara ett namn. Så Wesley beger sig ut för att mörda den här personen och en bunt andra. Han lyckas i alla fall till slut döda lönnmördaren från affären i början. Med sina sista ord säger lönnmördaren att han är Wesleys riktiga pappa och att han hela tiden försökt hindra organisationen från att ta honom. Wesley blir så klart rasande och börjar fundera ut planer hur han ska utrota sina föredetta arbetskamrater. Den geniala planen som han slutligen bestämmer sig för är att fästa sprängladdningar på tusentals råttor och låta dem storma byggnaden som liknar ett fort av något slag. Wesley dödar sedan alla vakterna på spektakulära och häftiga sätt men stoppas till slut av agent fox och de andra föredetta kollegorna. Alla står i ett cirkelformat rum i en ring med pistolerna riktade mot Wesley. Sloan säger att alla agenternas namn kommit upp på vävmaskinen men att han inte låtit dem dö. Trogen som hon är böjer Fox en kula så att den åker runt hela rummet genom allas huvuden och sedan in i hennes egna så de dör.
Filmen slutar sedan med att Sloan ska döda Wesley men det var bara en docka och han märker sedan att han stod på ett rött kryss och resten kan ni nog gissa er till om ni inte är besläktade med någon från apsläktet.

Filmen påminde ganska mycket om matrix med Neo som jobbar i ett kontor i början, alla agentera med slow-motion effekter och så vidare. Trots att de påminner om matrix stundtals är actionscenerna ändå häftiga och nyskapande och kul att se på. Mycket mer än så har filmen inte, handlingen är världelös och det finns så många töntiga one-liners att Sylvester Stallone skulle bli imponerad. Filmens beskrivningstext är "Choose your destiny" (vilket syftar på Wesleys val om han ville bli lönnmördare eller inte) som nog får en 5-åring att klappa händerna men imponerar nog inte på så många andra. Sådespeleriet kan jag dock inte klaga på, James McAvoy gör en lysande skildrig av Wesley och Freeman och Jolie är bra de med. 2 stjärnor av 5 möjliga är antagligen väldigt generöst åt den här filmen men så får det bli. Är du 10 år gammal eller efterbliven är detta ett måste för dig.


Agent Fox och wesley Gibson

Arn - flopp eller succé?

Ja det verkar nästan som att detta lutar mot att bli en filmblogg, inte helt och hållet dock. Men varför inte, för vem gillar inte film? Det skulle nästan vara som att säga att man inte tycker om musik, variationsbredden är för stor för att det inte ska finnas något för alla. Förra gången skrev jag om den första batmanfilmen men smaken är som baken och denna gång handlar det om svensk äventyr/action. Jag var nämligen och såg den avslutande delen av Arn-serien på bio (om man nu kan kalla det serie då det är två filmer men aja). Jag hade inte tänkta att berätta så ingående eftersom de flesta som läser detta inte ännu sett filmen men jag delar gärna med mig av mina synpunkter på den.

Jag är väldigt kritisk till svenska filmer ska jag börja med att tillägga. Innan jag såg arnfilmerna var den enda sevärda svenska filmen (i mitt tycke) kopps. Lika kritisk var jag dock inte innan jag satte mig i biosalongen och skulle se Arn Tempelriddaren. Minns ni hypen som var innan premiären? "Sveriges genom tiderna största filmsattsning" och i aftonbladet kunde man läsa varje dag om Jan Guillou och allt runtomkring filmen. Men det var nog den här hypen som gjorde att filmen blev en sån besvikelse för så många. Jag minns att jag under hela filmen satt och tänkte "åh undrar vad alla pengarna hamnade" och "snart måste något stort och dyrt komma". 210 miljoner kostade det att göra arn, men det man ska ha i åtanke är att det var två filmer och varje film kostade alltså 110 miljoner var vilket i sig är en svindlande summa pengar men egentligen inte om man gämför med de hollywoodproducerade filmer vi är vana att se på. Till exempel kostade den senaste pirates of the caribbean-filmen - at the world's edge (vid världens ände) ca 300,000,000 dollar att göra vilket motsvarar ungefär 1,8 miljarder kronor. Så alla gick in i biosalongen med så höga förväntningar att de bara blev besvikna på grund av det. När jag ett halvår senare såg filmen på dvd igen tyckte jag den faktiskt var rätt bra men då hade jag faktisk under sommaren också åkt runt till filmens inspelningsplatser till exempel klostren vid Varnhem och Gudhem.

Men det var nog det som gjorde tvåan så bra, det fanns inga direkta förväntningar. Man ville bara veta hur historien skulle sluta och hur det skulle gå för Arn. Och den här gången blev jag inte besviken, filmen var riktigt välgjord för den lilla budgeten den faktiskt hade. Närmare än så tänker jag inte gå in på det utan ni får själva gå och se filmen. 4 stjärnor av 5 är den väl förtjänt av. Så nästa gång ni har lust att se en svensk film då vet ni att det är arn eller kopps som gäller :)

Ha ha, my movie was more expensive than yours, the fact that it sucked monkeys ass shouln't count because everyone knows that it was very expensive. Trust me on this I'm a pirate...

RSS 2.0