Midsommar - ett svenskt orasistiskt uttryck för nationalitet.
Idag är det midsommar, det kan väl knappast någon ha missat. Den dagen på året då man firar att sommaren är här och att jorden återigen är fruktbar och att solen står högt på himlen och skänker oss sina så ovärderliga strålar av liv. Som symbol för detta reser vi på noga utvalda platser en blad och blomsterbeklädd penis, en symbol för fruktbarheten som sträcker sig enda tillbaka till vikingatiden. Folk samlas, umgås med släkt och vänner, äter mat och är glada men få vet egentligen varför.
Hur många känner egentligen till varför vi firar midsommar och framför allt hur många bryr sig det minsta? Inte jag i alla fall. Vi svenskar (och nu måste jag gå tillbaka till grunden av den svenska mentaliteten och förhållningssätten) är väldigt måna om våra traditioner, kanske är det en fast punkt i våran tillvara som får oss som lite blyga Svenskar att känna oss en smula tryggare. För svenskar är i grund och botten ett ganska asocialt och skyggt folk, antagligen med anledning av våra levnadssätt förr i tiden. Folk levde i sina byar, brukade sin jord och gjorde inte inte mycket väsen av sig, man blev dåligt socialt tränad och detta beteende har (tror jag) likt dialekterna levt sig kvar och fast vi idag med telefoner och datorer osv kan när som helst hur som helst kontakta vem som helst finns det endå kvar rötter av våra forna förhållingssätt. Ta tillexempel ett lands så som Spanien, förknippat med öppna och glada människor där folk har tvingats leva många på trånga ytor och därför blivit mer socialt tränade.
Vi är också ganska rationella i våra tankegångar, om jag ska gå tillbaka till mig själv som exempel, om jag skulle säga hej till någon okänd på trotoaren skulle det det inte vara för att jag gör det av vana eller för att det är så jag är lärd, det skulle i så fall vara för att den personen ser lite hängig ut och behöver muntras upp eller något liknande. Varför skulle säga hej till någon jag inte känner eller kommer känna i framtiden? En utlänning skulle säkert hejat och lett bara därför att, nu säger jag inte att alla utlänningar är så men ni känner säkert igen mitt resonemang.
Att vara osvensk är att vara svensk. Svenskar är rationella och präglade av social avsaknad, något som fått oss att tänka till, hmm utlänningar är ju så utåtriktade och frispråkiga vi måste nog ta till oss av dem och deras levnadsläror, kulturell mångfald är något vi bör i större utsträckning anamma. Käkar jag sushi tar jag del av den fina japanska kulturen och känner mig lite mer ett med världen och dess befolkning. Vi är sällan sena med att ta del av nya trender och vi älskar att förkovra oss i utländska kulturer. Kappuchino, manga och ipoden är för att nämna några, saker som minst sagt slagit stort i vårt land.
Att vara nationalistisk är fult, är du rasist eller? Skolavslutning i kyrkan, är du tokig? Nationaldagen är en glädjestund för den gemene svensken, för då får man vara ledig. Ingen bryr sig om att hedra det som är sverige och dess stolta anor. Vi är ett land i framkant vad gäller gämnställdhet, miljötänk och mänskliga rättigheter osv osv men att gå runt och vifta med en sverigeflagga och sjunga nationalsången utanför en hockey vm-arena kommer inte på fråga för då blir man förknippad med högerextremister och nynasister som väldigt framgångsrikt lyckats annexera dessa svenska symboler.
Midsommaren är dag då man kan känna sig riktigt svensk och inte skämmas över det, att resa midsommarstången och hoppa runt som en liten groda är väldigt icke politiskt provocerande men endå väldigt väldigt svenskt.
Hur många känner egentligen till varför vi firar midsommar och framför allt hur många bryr sig det minsta? Inte jag i alla fall. Vi svenskar (och nu måste jag gå tillbaka till grunden av den svenska mentaliteten och förhållningssätten) är väldigt måna om våra traditioner, kanske är det en fast punkt i våran tillvara som får oss som lite blyga Svenskar att känna oss en smula tryggare. För svenskar är i grund och botten ett ganska asocialt och skyggt folk, antagligen med anledning av våra levnadssätt förr i tiden. Folk levde i sina byar, brukade sin jord och gjorde inte inte mycket väsen av sig, man blev dåligt socialt tränad och detta beteende har (tror jag) likt dialekterna levt sig kvar och fast vi idag med telefoner och datorer osv kan när som helst hur som helst kontakta vem som helst finns det endå kvar rötter av våra forna förhållingssätt. Ta tillexempel ett lands så som Spanien, förknippat med öppna och glada människor där folk har tvingats leva många på trånga ytor och därför blivit mer socialt tränade.
Vi är också ganska rationella i våra tankegångar, om jag ska gå tillbaka till mig själv som exempel, om jag skulle säga hej till någon okänd på trotoaren skulle det det inte vara för att jag gör det av vana eller för att det är så jag är lärd, det skulle i så fall vara för att den personen ser lite hängig ut och behöver muntras upp eller något liknande. Varför skulle säga hej till någon jag inte känner eller kommer känna i framtiden? En utlänning skulle säkert hejat och lett bara därför att, nu säger jag inte att alla utlänningar är så men ni känner säkert igen mitt resonemang.
Att vara osvensk är att vara svensk. Svenskar är rationella och präglade av social avsaknad, något som fått oss att tänka till, hmm utlänningar är ju så utåtriktade och frispråkiga vi måste nog ta till oss av dem och deras levnadsläror, kulturell mångfald är något vi bör i större utsträckning anamma. Käkar jag sushi tar jag del av den fina japanska kulturen och känner mig lite mer ett med världen och dess befolkning. Vi är sällan sena med att ta del av nya trender och vi älskar att förkovra oss i utländska kulturer. Kappuchino, manga och ipoden är för att nämna några, saker som minst sagt slagit stort i vårt land.
Att vara nationalistisk är fult, är du rasist eller? Skolavslutning i kyrkan, är du tokig? Nationaldagen är en glädjestund för den gemene svensken, för då får man vara ledig. Ingen bryr sig om att hedra det som är sverige och dess stolta anor. Vi är ett land i framkant vad gäller gämnställdhet, miljötänk och mänskliga rättigheter osv osv men att gå runt och vifta med en sverigeflagga och sjunga nationalsången utanför en hockey vm-arena kommer inte på fråga för då blir man förknippad med högerextremister och nynasister som väldigt framgångsrikt lyckats annexera dessa svenska symboler.
Midsommaren är dag då man kan känna sig riktigt svensk och inte skämmas över det, att resa midsommarstången och hoppa runt som en liten groda är väldigt icke politiskt provocerande men endå väldigt väldigt svenskt.
