The Punisher 2
Det var länge sedan jag recenserade en film men nu är det alltså dags igen. The punisher 2 är en fristående fortsättning på filmen the punsiher från 2004.
Handlingen är lika simpel som filmen är blodig. Frank Castle var en vanlig familjeman. Han hade fru och barn och var lycklig men en dag när han var i parken med sin familj bevittnade han av en slump en maffiaavrättning och maffian såg honom och dödade hans familj, vad de inte visste var att Frank överlevde och han svor nu sitt liv åt att rensa stan från all maffia.
Det är handlingen. Resten av filmen handlar om när Frank springer runt och dödar maffiakillar. Så lite mer kan man kräva av handlingen för att det ska vara en jättebra film. För att en film ska vara riktigt bra krävs det en mix av ba story och spännande scener. Spännande scener är dock något det inte är brist av i den här filmen. Och vad jag gillar är att punisher är en riktigt badass typ och när han skjuter något kommer det verkligen blod, inte som i andra filmer när någon blir skjuten ramlar de bara ihop som att de hade insomnia och fick ett anfall. Han hugger av huvuden med knivar och strimlar folk med shotgun. Det tycker jag är den här filmens styrka, coola actionscener som inte är barnvänliga och får punisher att framstå som den mörka känslokalle "knight of justice" som han verkligen är. Mycket mer finns verkligen inte att säga om filmen om man inte vill sitta och beskriva actionscener, därför blir den här recensionen också lite kortare än vanligt.
Man får inte glömma att det är en film baserad på en serietidning och ärkeskurken är lika läskig som han är ful. Maffiabossen Billy Russoti blir nedputtad i en glaskross av punisher men överlever och vanställs helt. Han sys ihop av en plastikkirurg men är nu full av ärr och ser ut som scarecrow i batman med undantaget att han inte har en påse över huvudet, han ser verkligen ut så. Och när man kommer från en serietidning måste man ge sig själv ett töntigt namn och han yttrar "från och med nu är jag Jigsaw"
Ray Stevensom passar också bra i rollen som Frank Castle även om jag tycker han är lite för gammal. Ni som har sett serien Rome kommer känna igen Ray, han spelar nämligen Titus Pullo där men förutom det är han lite av en underdog i Hollywoodsammanhang och detta är hans första verkligen stora roll som han sköter bra.
betyget blir 3,5 pölar med sönderskjuten hjärnsubstans på golvet av 5. För tunn handling men bra action.
Ray Stevenson.
Who will punish the punisher?
Handlingen är lika simpel som filmen är blodig. Frank Castle var en vanlig familjeman. Han hade fru och barn och var lycklig men en dag när han var i parken med sin familj bevittnade han av en slump en maffiaavrättning och maffian såg honom och dödade hans familj, vad de inte visste var att Frank överlevde och han svor nu sitt liv åt att rensa stan från all maffia.
Det är handlingen. Resten av filmen handlar om när Frank springer runt och dödar maffiakillar. Så lite mer kan man kräva av handlingen för att det ska vara en jättebra film. För att en film ska vara riktigt bra krävs det en mix av ba story och spännande scener. Spännande scener är dock något det inte är brist av i den här filmen. Och vad jag gillar är att punisher är en riktigt badass typ och när han skjuter något kommer det verkligen blod, inte som i andra filmer när någon blir skjuten ramlar de bara ihop som att de hade insomnia och fick ett anfall. Han hugger av huvuden med knivar och strimlar folk med shotgun. Det tycker jag är den här filmens styrka, coola actionscener som inte är barnvänliga och får punisher att framstå som den mörka känslokalle "knight of justice" som han verkligen är. Mycket mer finns verkligen inte att säga om filmen om man inte vill sitta och beskriva actionscener, därför blir den här recensionen också lite kortare än vanligt.
Man får inte glömma att det är en film baserad på en serietidning och ärkeskurken är lika läskig som han är ful. Maffiabossen Billy Russoti blir nedputtad i en glaskross av punisher men överlever och vanställs helt. Han sys ihop av en plastikkirurg men är nu full av ärr och ser ut som scarecrow i batman med undantaget att han inte har en påse över huvudet, han ser verkligen ut så. Och när man kommer från en serietidning måste man ge sig själv ett töntigt namn och han yttrar "från och med nu är jag Jigsaw"
Ray Stevensom passar också bra i rollen som Frank Castle även om jag tycker han är lite för gammal. Ni som har sett serien Rome kommer känna igen Ray, han spelar nämligen Titus Pullo där men förutom det är han lite av en underdog i Hollywoodsammanhang och detta är hans första verkligen stora roll som han sköter bra.
betyget blir 3,5 pölar med sönderskjuten hjärnsubstans på golvet av 5. För tunn handling men bra action.
Ray Stevenson.Who will punish the punisher?
Good Bye Conan :'(
Först och främst vill jag bara påpeka för den som inte redan märkt det att min blogg blivit ganska rejält uppimpad. För er som inte minns kommer här en bild på hur den såg ut för 2 dagar sen (24/2) :
En ganska rejäl uppimpning om jag få säga det själv.
I alla fall, nu är det sportlov och det bästa med lov förutom att man kan sova länge på morgonen är att man kan vara uppe länge på kvällen. Och vad är då fördelen med att vara uppe länge, undrar ni då och det ska jag berätta för er. Svaret finns på tv4+ och börjar 00.10 på vardagar, nämligen världens bästa talkshow - Late Night with Conan O'brien. I åtminstone 3 år har jag kollat på showen när jag haft chansen och för mig är han den bästa talkshow-hosten. Men "why do all good things come to an end?" som Nelly Furtado sjunger, efter 16 år som programledare för Late Night har nu conan O'brien bestämt sig för att byta till en annan talkshow i LA, han ska ta över efter Jay Leno som också ska byta till en annan show. Detta innebär alltså inte slutet för Conan O'briens karriär som talkshow-host men slutet på en 16 år lång era. 1993 sändes det första avsnittet av Late night with Conan O'brien och sen dess har mycket hänt men humorn och programinnehållet är densamma, galna sketcher, intressanta intervjuer och aktuella nyheter med ett skämt på slutet.
Jag presenterar därför lite vemodigt, det bästa ur Late night with Conan O'brien:
Triumph the insulting dog är ett oerhört roligt inslag i Conan O'brien och sarkasm är hans främsta redskap, kolla själv genom att besöka denna länk:
Triumph the insulting dog
Late night with conan O'brien står också för en hel hög fictionella karaktärer och sketcher och en av de mest populära karaktärerna är ingen mindre än masturbating bear...
För en jätterolig intervju besök denna länken:
Judah Friedlander hos Conan
Och en vanlig intervju med turkiska undertexter för den som behöver.
Jag ser fram emot att få se Conan igen till sommaren på The Tonight Show men kommer också sakna det som varit.
Så i alla fall, jag hoppas ni gillar den nya designen och som vanligt är det fritt fram att kommentera (trycke på texten "kommentera" nedanför det här inlägget)
Bloggen lever så var berädda på fler inlägg snart igen. Tills dess ha det bra.
En ganska rejäl uppimpning om jag få säga det själv.
I alla fall, nu är det sportlov och det bästa med lov förutom att man kan sova länge på morgonen är att man kan vara uppe länge på kvällen. Och vad är då fördelen med att vara uppe länge, undrar ni då och det ska jag berätta för er. Svaret finns på tv4+ och börjar 00.10 på vardagar, nämligen världens bästa talkshow - Late Night with Conan O'brien. I åtminstone 3 år har jag kollat på showen när jag haft chansen och för mig är han den bästa talkshow-hosten. Men "why do all good things come to an end?" som Nelly Furtado sjunger, efter 16 år som programledare för Late Night har nu conan O'brien bestämt sig för att byta till en annan talkshow i LA, han ska ta över efter Jay Leno som också ska byta till en annan show. Detta innebär alltså inte slutet för Conan O'briens karriär som talkshow-host men slutet på en 16 år lång era. 1993 sändes det första avsnittet av Late night with Conan O'brien och sen dess har mycket hänt men humorn och programinnehållet är densamma, galna sketcher, intressanta intervjuer och aktuella nyheter med ett skämt på slutet.
Jag presenterar därför lite vemodigt, det bästa ur Late night with Conan O'brien:
Triumph the insulting dog är ett oerhört roligt inslag i Conan O'brien och sarkasm är hans främsta redskap, kolla själv genom att besöka denna länk:
Triumph the insulting dog
Late night with conan O'brien står också för en hel hög fictionella karaktärer och sketcher och en av de mest populära karaktärerna är ingen mindre än masturbating bear...
För en jätterolig intervju besök denna länken:
Judah Friedlander hos Conan
Och en vanlig intervju med turkiska undertexter för den som behöver.
Jag ser fram emot att få se Conan igen till sommaren på The Tonight Show men kommer också sakna det som varit.
Så i alla fall, jag hoppas ni gillar den nya designen och som vanligt är det fritt fram att kommentera (trycke på texten "kommentera" nedanför det här inlägget)
Bloggen lever så var berädda på fler inlägg snart igen. Tills dess ha det bra.
The magnificent Songsmith!
Microsoft släppte ganska nydligen ett program för att skapa egen musik - Songsmith. Med songsmith sjunger man in i en microfon sedan lägger programmet till musik och voila! Ganska finurligt men resultaten kanske inte blir lika lyckade.
Men först ett rage test, klarar ni att se hela songsmithreklamen kan ni kröna er själva zenmästare av inre frid, openetrerbara för ilska och frustration.
Klarade ni att se hela? Förutom att den är extremt irriterande är den också väldigt dålig. Jag hävdar också ganska bestämt att det borde finnas något bättre sätt att beskriva produkten som inte är 4 minuter lång, att sända den här monsterreklamen på tv skulle kosta en förmögenhet, men tanke på att en svensk reklampaus är ca 5-6 minuter lång skulle den här ta mer än halva tiden ensam. Men tur är väl att vi slipper den här i sverige.
Vad har då det här programmet för dördelar? Man kan göra om klassiska låtar till lite lustiga songsmithversioner och det har blivit lite av en meme på youtube att göra det. Man tar bord instrumentalljudspåret från originalversionen av låten och spelar sången som finns kvar in i songsmith, sedan väljer man en av de olika musikstilarna som finns att tillgå och voila, en nytappning av låten.
någonsin undrat hur Oasis wonderwall skulle låta som technoremix? Songsmith ger svaret.
Eller har ni kanske någon gång undrat hur en rocksångare skulle göra sig i ett jazzband? Han låter förövrigt inte helt klok utan rockmusiken i bakgrunden och när all maskulin musik som kompenserar upp för hans brist på manlighet försvinner kan man inte mer än att tycka att Van Halen är ganska gay.
Men man kan ju faktiskt använda songsmith med vilket ljudspår som helst och så här låter Obamas vinsttal med lite bakgrundsmusik:
Lite metallica...
Och sist men inte minst en skön version av Billy Idols Whit Wedding med inspiration från den amerikanska södern...
Och glöm inte kommentera nu era parvlar.
Men först ett rage test, klarar ni att se hela songsmithreklamen kan ni kröna er själva zenmästare av inre frid, openetrerbara för ilska och frustration.
Klarade ni att se hela? Förutom att den är extremt irriterande är den också väldigt dålig. Jag hävdar också ganska bestämt att det borde finnas något bättre sätt att beskriva produkten som inte är 4 minuter lång, att sända den här monsterreklamen på tv skulle kosta en förmögenhet, men tanke på att en svensk reklampaus är ca 5-6 minuter lång skulle den här ta mer än halva tiden ensam. Men tur är väl att vi slipper den här i sverige.
Vad har då det här programmet för dördelar? Man kan göra om klassiska låtar till lite lustiga songsmithversioner och det har blivit lite av en meme på youtube att göra det. Man tar bord instrumentalljudspåret från originalversionen av låten och spelar sången som finns kvar in i songsmith, sedan väljer man en av de olika musikstilarna som finns att tillgå och voila, en nytappning av låten.
någonsin undrat hur Oasis wonderwall skulle låta som technoremix? Songsmith ger svaret.
Eller har ni kanske någon gång undrat hur en rocksångare skulle göra sig i ett jazzband? Han låter förövrigt inte helt klok utan rockmusiken i bakgrunden och när all maskulin musik som kompenserar upp för hans brist på manlighet försvinner kan man inte mer än att tycka att Van Halen är ganska gay.
Men man kan ju faktiskt använda songsmith med vilket ljudspår som helst och så här låter Obamas vinsttal med lite bakgrundsmusik:
Lite metallica...
Och sist men inte minst en skön version av Billy Idols Whit Wedding med inspiration från den amerikanska södern...
Och glöm inte kommentera nu era parvlar.
