Du-du-du-du Batman!
Efter att ha sett den nyaste batmanfilmen på bio "The Dark Knight" för någon månad sen var jag riktigt nöjd. Filmen hade nästan allt en bra film ska ha, en spännande öppning, väldgord och intressant, bra blandning av dialog och action så att det inte blev tråkigt eller för actionmättat (*host* die hard 4, rambo 4 *host*). The Dark Knight var också en av de få filmerna som levt upp till sitt hype, Heath Ledger var brilliant som jokern, de andra skådespelarna var så klart också bra (Christian Bale och Morgan Freeman mf.). Efter att ha sett denna ypperliga film bestämde jag mig iaf för att det var dags att ta en titt på de gamla filmerna i batmanserien. Jag tog och skaffade mig en box med alla de gamla batmanfilmerna helt lagligt och efter det var det bara att börja kolla.
Först ut var filmen "Batman" från 1989 med Michael Keaton i rollen som den mänskliga fladdermusen. Till skillnad från de två senaste Batmanfilmerna med Christian Bale, som har en mörk och seriös layout (syftningsfel?) så tar den här filmen en lite mindre allvarlig ton. I början av filmen gör batman sitt första uppträdande på vita duken någonsin, han spöar på två rånare och blir skjuten i magen men skyddsrustningen fixar biffen. Huvudskurken i denna första batmanfilmen är Jokern men spelas här av Jack Nicholson som gör i mitt tycke ett bra jobb som galen och vrickad. Jag gillar anledningen till varför jokern får en missbildad mun, det kan nog inte bli mer cliché än det här, han ramlar ned i ett syrebad. När sedan en läkare syr ihop såren ser han ut som han gör, varför i **** skulle endast mungiporna gå sönder om man ramlade ned i ett silo med frätande syra? Efter det har han i alla fall kommit på idén att han skulle börja sminka sig som en pajas och skaffa grönt hår av någon mystisk anledning. Sen när blir man sinnessjuk av att mungiporna går sönder? Jokerns hemska planer blir sen att stjäla Bruce Waynes flickvän och lansera kosmetiska produkter som gör att alla får "jokermunnar" och dör. Som i The Dark Knight använder jokern sig av hijackade tv-kanaler för att sprida sina budskap. Staden ska hålla en parad men den bli inställd eftersom de inte kan garantera folkets säkerhet. Jokern ser sin chans och går ut i media och säger att han ska hålla sin egen parad och för att visa att han inte är så elak som han ser ut ska han slänga ut 200 000 dollar till folkmassan. Vad folket inte vet är att jokern fyllt jätteballonger med grön "jokergas" som ska få alla att dö med ett léende. Som tur är finns läderlappen nära till hands och kommer med sitt batflygplan, flyger rakt upp i luften så han hamnar framför månen och bildar batloggan, dyker sedan ned och kapar ballongernas trådar till jokerns förtret. Fotografen Vicki Vale, spelad av Kim Basinger, har som uppdrag att fotografera den hitils okände batman men fattar samtidigt tycke för Bruce Wayne oventandes om hans alter ego. Jokern tycker också Vicki verkar bli en trevlig maka och gör sitt för att stjäla denne från en ilsken Bruce och de konfrontateras till och med hemma hos Vicky vid ett tillfälle. Åter till historien, efter att ha förlorat sina gasfyllda ballonger och blivit allmänt tucktad av batman tillfångatar Jokern Vicky Vale i sin desperation och flyr upp i ett gigantiskt kyrktorn. Jag tänker inte avslöja slutet men det är inte speciellt svårt att list ut.
Filmen har sin charm och den var klart sevärd tycker jag. Man skulle kunna beskriva filmen som en blandning av tre genrer; thriller, komedi och action. FIlmen passar alltså dig som har tråkigt och vill se en bra och rolig film och om du samtidigt är lite intresserad av filmhistoria som jag blir det lite extra intressant. Är du en person som vill ha förklaringar på allt och stör dig på saker i filmer som inte stämmer eller skulle gå i verkligheten rekommenderar jag starkt att du låter den här filmen ligga kvar i sitt fodral.
Vad blir då betyget? 3,5 av 5 möjliga, en bra och sevärd film som skulle passa fint på 6:an en vardagskväll.
....Why so serious?
Först ut var filmen "Batman" från 1989 med Michael Keaton i rollen som den mänskliga fladdermusen. Till skillnad från de två senaste Batmanfilmerna med Christian Bale, som har en mörk och seriös layout (syftningsfel?) så tar den här filmen en lite mindre allvarlig ton. I början av filmen gör batman sitt första uppträdande på vita duken någonsin, han spöar på två rånare och blir skjuten i magen men skyddsrustningen fixar biffen. Huvudskurken i denna första batmanfilmen är Jokern men spelas här av Jack Nicholson som gör i mitt tycke ett bra jobb som galen och vrickad. Jag gillar anledningen till varför jokern får en missbildad mun, det kan nog inte bli mer cliché än det här, han ramlar ned i ett syrebad. När sedan en läkare syr ihop såren ser han ut som han gör, varför i **** skulle endast mungiporna gå sönder om man ramlade ned i ett silo med frätande syra? Efter det har han i alla fall kommit på idén att han skulle börja sminka sig som en pajas och skaffa grönt hår av någon mystisk anledning. Sen när blir man sinnessjuk av att mungiporna går sönder? Jokerns hemska planer blir sen att stjäla Bruce Waynes flickvän och lansera kosmetiska produkter som gör att alla får "jokermunnar" och dör. Som i The Dark Knight använder jokern sig av hijackade tv-kanaler för att sprida sina budskap. Staden ska hålla en parad men den bli inställd eftersom de inte kan garantera folkets säkerhet. Jokern ser sin chans och går ut i media och säger att han ska hålla sin egen parad och för att visa att han inte är så elak som han ser ut ska han slänga ut 200 000 dollar till folkmassan. Vad folket inte vet är att jokern fyllt jätteballonger med grön "jokergas" som ska få alla att dö med ett léende. Som tur är finns läderlappen nära till hands och kommer med sitt batflygplan, flyger rakt upp i luften så han hamnar framför månen och bildar batloggan, dyker sedan ned och kapar ballongernas trådar till jokerns förtret. Fotografen Vicki Vale, spelad av Kim Basinger, har som uppdrag att fotografera den hitils okände batman men fattar samtidigt tycke för Bruce Wayne oventandes om hans alter ego. Jokern tycker också Vicki verkar bli en trevlig maka och gör sitt för att stjäla denne från en ilsken Bruce och de konfrontateras till och med hemma hos Vicky vid ett tillfälle. Åter till historien, efter att ha förlorat sina gasfyllda ballonger och blivit allmänt tucktad av batman tillfångatar Jokern Vicky Vale i sin desperation och flyr upp i ett gigantiskt kyrktorn. Jag tänker inte avslöja slutet men det är inte speciellt svårt att list ut.
Filmen har sin charm och den var klart sevärd tycker jag. Man skulle kunna beskriva filmen som en blandning av tre genrer; thriller, komedi och action. FIlmen passar alltså dig som har tråkigt och vill se en bra och rolig film och om du samtidigt är lite intresserad av filmhistoria som jag blir det lite extra intressant. Är du en person som vill ha förklaringar på allt och stör dig på saker i filmer som inte stämmer eller skulle gå i verkligheten rekommenderar jag starkt att du låter den här filmen ligga kvar i sitt fodral.
Vad blir då betyget? 3,5 av 5 möjliga, en bra och sevärd film som skulle passa fint på 6:an en vardagskväll.
....Why so serious?
Närcon 2008
Fredag den 8 Augusti var det alltså dags för mig att för första gången dra till spelkonventet Närcon. Mina resekamrater denna gång var Potter (aka Tommy), Bullen (aka Stefan) samt Johan och Jimmy. Dagen började i alla fall med att jag blev telefonterroriserad och den förste ut var Tommy som fick äran att väcka mig hela 2 minuter innan klockradion skulle ringa (zomg!). Jag åt en tekaka till frukost och gjorde två till att ta med som matsäck under resan och jag hann förunderligt nog också med att bygga två magiclekar av brokekort att ta med. Telefonterrorn fortsätter och Jimmy undrar om han kan få skjuts till tågstationen vilket han naturligtvis får. Det var en regning morgon och regnet föll när jag och mor min begav oss mot nedre norslund för att hämta upp skurken Jimmy. Med detta avklarat åkte vi vidare till tågstationen för att möta upp med de andra. På tågstationen står förutom Johan och Tommy ett stycken Bullen lite oväntat då jag inte visste/förstått att han skulle med. Johan var duktig nog att glömma sin sovsäck och medan tåget rullade på perongen in sprang han för att hämta denne som hans moder kommit för att lämna.
Väl på tåget hittade vi en fin plats med sex sittplatser och ett bord lämpat för two headed giant. Jag slog mig ned längst in vid fönsterplatsen och bredvid mig satte Tommy. Mittemot mig satte sig Jimmy och till höger om honom satte sig Stefan och Johan. Vi klurade på hur tiden bäst kunde fördrivas och Jimmy hade tur nog tagit med sig en bunt helt normala frågelappar med namnet "Hur fasen visste du det?". Det visade sig i alla fall att Johan tydligen visste vart den enda nordiska Tidelagsklubben (djursex) fanns och vad det kostade att "hyra" sig en islandshäst. Jag kunde i alla fall "skryta" med att jag visste att en krukas brännpunkt var 800 grader, tur man är estetare så man får lära sig användbara saker. När alla tröttnat på frågelapparna bestämde vi oss för att spela lite magic. Jag började med att blanda min leke i sex högar och Johan som satt två stolar bort noterade då att ett av korten lågg upp och ned, med grymtande, stönande och flertalet gestikuleringar försökte han förgäves påpeka detta. På grund av detta plus det faktum att han inte klarade av att få upp en saladslåda utan våld och att han visste vad en islandshäst kostade gav honom smeknamnet "Flinta" för resten av resan. Tommy som hade tagit med sig sin extended goblinlek och sin turbofog kunde inte beskriva med ord hur imba han tyckte mina randomlekar jag byggt på morgonen var. Vi gjorde det jämt genom att låta vardera lag ha en bra lek och en craplek var. Tommy spelade ut goblin warchief och goblin piledriver samt en hög goblin-tokens och kombade runt, jag lade en spineless thug och lite andra imbakort som poisonbilly ogre samt grandmother sengir. Jimmy som fått äran att spelad min goblinlek spelade ut seething song och tappade en röd mana för att lägga ut goblin spellunkers och stinkdrinker daredevil medans stefan spelade ut howling mine och preventade lite skada från tommy med hjälp av pollen lullaby och dylikt. Jag och Tommy lyckades till slut vinna matchen genom att cykla en gempalm incinerator på ett av Jimmys djur som jag slängt en ragged veins på i response för att göra typ 15 skada och sen var det bara att hulla.
Väl framme i lilla Örebro var klockan 12.09 och vi begav oss mot konventet. Johans reseväska failade och dragstången gick inte att fälla ut så han fick bära det i handtaget sammtidigt som han gick och drog upp sina skärplösa byxor. Vi märkte att vi kommit rätt när en tjej i Lång orange peruk och japansk skoluniform gick förbi oss. Vi tog vänster och när vi såg en kö på hundratals människor föreställandes karaktärer från naruto, bleach mm samt andra cosplayare gick det inte ta miste på vart vi kommit, Närcon! Eftersom konventet inte öppnade förrens klockan 13.37 så bestämde vi oss för att införskaffa lite föda på närmaste mataffär. För min del blev dagens lunch en chokladkaka. Under tiden vi väntade på att insläppet skulle börja och på att kön skulle minska fick vi lära oss lite mer trevlig fakta från Jimmys frågelappar i en timme eller två på en bänk utanför fina Örebro slott.
Efter att Jimmy berättat för sjuttioelva personer bla Turner och Tröger varför Johan kallades Flinta och ca en halvtimmes köande kom vi till slut in. Vi kunde nu äntligen regga oss vid någon av de hela två datorerna som fanns men tyvärr cpade Stefans epost så han kunde inte regga sig utan fick ta första tåget hem igen. Nej jag skojar, han hade tydligen lyckats regga sig i förväg utan att berätta det för sig själv eller någon annan så han kom in ändå. Lättade kunde vi äntligen komma in på konventet och vi började med att lägga ut våra saker i sovsalen vilket var skolans idrottshall.
Med detta avklarat kunde jag ängna mig åt kvällens första aktivitet som för min och Jimmys del blev en turnering i Guitar Hero 3. Vi hade nött spelet i tre dagar före för att förbereda oss så allt kändes bra. Turner som också befann sig på konventet skulle tydligen också vara med i kampen om att bli en gitarrhälte så vi slog oss ned och väntade på våran tur. Efter många om och men och byten av gitarrer och konsoller kom till slut turneringen igång och först ut av oss blev Jimmy. Han fick inte till det något vidare och single elimination som det var åkta han ut första rundan lite oturligt nog. Strax därefter var det Turners tur, Turener som vanligtvis spelar på medium fick det svårt mot den klänningsbeprydda asiatkillen på en av de svårare expertlåtarna i spelet och han var också ute. Nu var det min tur. Min motstånare hette också Adam så man kan nästan säga att det blev en mirror. Spelledaren gav oss en av de enklare låtarna och trots att jag tabbade bort några notestreaks och glömde starta starpower ett tag så lyckades jag ändå till slut vinna. Min nästa match blev mot en tjej med vitt hår och jag tänkte för mig själv -"Yes, det här blir enkelt, en tjej". Vi kom överens om att spela på min favoritlåt och nu kunde jag redan skymta semifinalen. Sen blev jag så ägd att jag inte visste vad jag hette. Med nästan dubbla poängen gick hon segrande ur duellen och vi skakade hand och jag gick därifrån. Lite senare visade det sig att hon vunnit hela turneringen och då kändes inte nederlaget lika tungt.
Efter att ha smällt i sig en pizza likt ett utsvultet lejon som hittat en död zebra blev det bawlturnering. Spelledaren Juna (föredetta svensk mästare i melee) glömde skriva in Tommys namn så han smusslades in i losers bracket och fick försöka ta sig vidare därifrån bäst han kunde. I min första match fick jag möta någon random noob som bliv trestockad. Match nummer två, yay jag får möta Jimmy... Det börjar jämt och jag leder procentuellt ett tag men då får han in en chaingrab och jag dör. Nästa liv ska jag persuea han i luften failar och dör och då är matchen över och jag hamnar i losers bracket. I losers bracket får jag möta ytterligare en random noob som blir ägd. I min fjärde match får jag möta en rätt bra olimarspelare och jag är ute ur turneringen. Desto bättre går de för de andra deltagarna ur vårt följe, Johan går 5-0 (tre byes inräknat, eller var det två?) och Jimmy och Tommy vinner många matcher, värt att nämna här är att Tommy trestockade sina 3 första motstånadare varav en på 19 sekunder. Både Jimmy och Tommy vinner i alla fall flera matcher var och de båda börjar skymta semifinal. Jimmy förlorar med 1-2 mot Juna och får börja om i losers bracket. Tommy förlorar till slut sin första match och faller bort ur turneringen. Jimmy kämpar vidare och efter ungefär 12 spelade matcher får han till slut spela mot Juna igen om en plats i finalen. Jimmy väljer denna gång wario men lyckas ändå inte vinna mot den före detta svenska mästaren. Juna spelar finalen mot den europeiska mästaren i smash från England och förlorar.
Efter detta följer random aktiviteter bestående av smash guitar hero och rännande samt maffia ut i småtimmarna. När klockan klämtade fyra blev det till slut dags för mig att tänka på refrängen. Jag lufsade ut till sovsalen för att få min skönhetssöm... trodde jag. En kombination av högljudhet från de andra konventarna och solsken från fönstren gjorde det svårt att somna men till slut klockan fem på morgonen somnade jag. Tyvärr slutar inte sagan där för klockan sex, det vill säga efter en timmes sömn kommer banditgänget Potter, Bullen och Jimmy tillbaka för att sova (Johan sov inget den natten). Jag vaknar då och när Bullen spelar Mahjong och Potter kastar batterier på mig inser jag att jag inte kommer få sova något mer denna natten. Nu är jag alltså helt klarvaken och de andra har somnat. Jag försöker hålla Potter vaken men han blev butter så det gav jag upp. Jag fick då iden att stoppa in grejer i Stefans sovsäck. Jag stoppade in två par skor, en 1.5-liters flaska, massor av batterier och en madrasspump men han vaknar inte. För att få lite fart på honom pillade jag lite i hans öga för att han skulle vakna, men det skulle jag inte ha gjort för det resulterade att allt som låg i hans sovsäck (förutom han) kom flygandes in i mitt huvud och då bestämde jag mig för att det var dags att gå upp igen.
Dag två för mig alltså och klockan var bara 6 på morgonen. Jag spelade smash med Johan och en kille med rosa hår som heter Ulf. Jag och Johan var lite småtrötta så vi bestämde oss för att en energidryck vore på sin plats. Vi lunkade alltså ner på stan och stod utanför en närlivsbutik och väntade på att klockan skulle bli 9 så den skulle öppna. Efter det med lite alternativ energi (sömn är överskattat) i kroppen blev vårt nästa mål en plats där föda befinner sig. Mot donken bar det alltså av. Men donken ägde oss med att bara servera frukostmenyer så då fick det bli närmaste korvmoj. I korvmojen jobbade en utländsk kvinna och av någon anlednign tyckte jag och Johan det var oerhört kul att säga varsogod när hon sade tack eftersom hon sade det vid sådana konstiga tillfällen. Så här kunde det låta:
Johan som får korv: Tack.
"Korvkvinnan": Varsågod, tack tack.
Johan: Varsågod.
(samma för varje korv han fick)
Johan skulle spela Haloturnering klockan 10 så vi var tvungna att skynda oss tillbaka. Väl där framme får vi reda på att turneringen är uppskjuten så Johan går och lägger sig och jag börjar umgås med Tommy istället. Tommy som är helt butter och röd i ögonen förklarar för mig att han är pigg och glad men han gick också och lade sig igen ungefär en timme senare. Nu börjar jag hänga med stefan och Jimmy istället som vid det här laget dragit sig ur sängarna. Vad vi inte vet är att Haloturneringen inte blivit inställd utan bara framskjuten till kl 12 så vi försöker väcka Johan, men likt den Flinta han är muttrar han bara och säger åt oss att han vill sova. Tommy hade inte heller någon vidare lust att gå upp igen så vi går iväg igen för att kolla på cosplay. Cosplay är när man klär ut sig till en manga eller animekaraktär. De presenterades och ställde sig på senen och visade upp sina dräkter, några var bra några mindre bra och vi orkade inte stanna kvar hela utan vi gick ut. När Johan väl vakntat och får reda på att Haloturneringen redan varit blir han jättebutter och frågar varför vi inte väckt honom och han minns tydligen inte ens vårat väckningsförsök på honom från lite tidigare. Resten av min dag gick till att ränna runt och kolla på warhammer och annat, spela tvspel och umgås med folk rent allmänt. Efter att ha varit vaken i 38 timmar (minus två powernaps på en timme vardera) bestämde jag mig för att nu bannemig var det dags att sova. Som tur var fanns drugdealern Turner på plats och kunde förse mig med en sömntablett. Jag trodde att sömntabletten skulle få mig att svimma av och somna på plats när den börjat verka så jag blev lite orolig och ville ligga i sängen då (verkningstiden var 1,5 timmar). Men så var det så klart inte, jag kände mig inte speciellt trött efter 1,5 timmar men lade mig ändå (klockan var ungefär 22.00 då) och jag somnade direkt. Dagen därpå klockan halv 10 efter nästan tolv timmars sömn vaknar jag av att en tant skriker att alla ska ut ur sovsalen innan klockan elva. De andra banditerna: Potter, Bullen, Flinta och Jimmy hade varit uppe till småtimmarna och var inte lika pigga som jag. Frukost för denna sista dagen av konventet fick bli två panpizzor från hemköp men vi blev ägda då konventets enda micro hade pajat och det fick bli donken idag igen.
Efter lite brawlande var det alltså dags för oss att ta tåget hem igen. Det var lite vemodigt och jag hade viljat att det skulle varit någon dag till men det fanns inte så mycket att göra åt saken. Vi satte oss på det fulla tåget i bergslagen och fick sittplattser i trappen vid dörren. Johan var butter och satt i en annan vagn än oss. Efter en stund kom han på att han behövde sin biljett men att hämta den från vagnen bredvid var tydligen för jobbigt. Efter 20 minuters telefonterror om att vi skulle komma till honom och ge han biljetten gav han till slut upp och sade till konduktören att vi hade hans biljett. Jimmy tyckte konduktören skulle gå och retas med Johan och säga att vi inte hade någon biljett men det ville hon inte.
2,5 timmars frågelappar och mammaskämt senare var vi framme i Falun och resan hade nått sitt slut.
Jag avslutar med ett citat från kl 5 på natten av en smått trött Stefan "Bullen" Flinck, hörd av Adams trötta öron:
- "Hur säger man skruvstäd?"
Väl på tåget hittade vi en fin plats med sex sittplatser och ett bord lämpat för two headed giant. Jag slog mig ned längst in vid fönsterplatsen och bredvid mig satte Tommy. Mittemot mig satte sig Jimmy och till höger om honom satte sig Stefan och Johan. Vi klurade på hur tiden bäst kunde fördrivas och Jimmy hade tur nog tagit med sig en bunt helt normala frågelappar med namnet "Hur fasen visste du det?". Det visade sig i alla fall att Johan tydligen visste vart den enda nordiska Tidelagsklubben (djursex) fanns och vad det kostade att "hyra" sig en islandshäst. Jag kunde i alla fall "skryta" med att jag visste att en krukas brännpunkt var 800 grader, tur man är estetare så man får lära sig användbara saker. När alla tröttnat på frågelapparna bestämde vi oss för att spela lite magic. Jag började med att blanda min leke i sex högar och Johan som satt två stolar bort noterade då att ett av korten lågg upp och ned, med grymtande, stönande och flertalet gestikuleringar försökte han förgäves påpeka detta. På grund av detta plus det faktum att han inte klarade av att få upp en saladslåda utan våld och att han visste vad en islandshäst kostade gav honom smeknamnet "Flinta" för resten av resan. Tommy som hade tagit med sig sin extended goblinlek och sin turbofog kunde inte beskriva med ord hur imba han tyckte mina randomlekar jag byggt på morgonen var. Vi gjorde det jämt genom att låta vardera lag ha en bra lek och en craplek var. Tommy spelade ut goblin warchief och goblin piledriver samt en hög goblin-tokens och kombade runt, jag lade en spineless thug och lite andra imbakort som poisonbilly ogre samt grandmother sengir. Jimmy som fått äran att spelad min goblinlek spelade ut seething song och tappade en röd mana för att lägga ut goblin spellunkers och stinkdrinker daredevil medans stefan spelade ut howling mine och preventade lite skada från tommy med hjälp av pollen lullaby och dylikt. Jag och Tommy lyckades till slut vinna matchen genom att cykla en gempalm incinerator på ett av Jimmys djur som jag slängt en ragged veins på i response för att göra typ 15 skada och sen var det bara att hulla.
Väl framme i lilla Örebro var klockan 12.09 och vi begav oss mot konventet. Johans reseväska failade och dragstången gick inte att fälla ut så han fick bära det i handtaget sammtidigt som han gick och drog upp sina skärplösa byxor. Vi märkte att vi kommit rätt när en tjej i Lång orange peruk och japansk skoluniform gick förbi oss. Vi tog vänster och när vi såg en kö på hundratals människor föreställandes karaktärer från naruto, bleach mm samt andra cosplayare gick det inte ta miste på vart vi kommit, Närcon! Eftersom konventet inte öppnade förrens klockan 13.37 så bestämde vi oss för att införskaffa lite föda på närmaste mataffär. För min del blev dagens lunch en chokladkaka. Under tiden vi väntade på att insläppet skulle börja och på att kön skulle minska fick vi lära oss lite mer trevlig fakta från Jimmys frågelappar i en timme eller två på en bänk utanför fina Örebro slott.
Efter att Jimmy berättat för sjuttioelva personer bla Turner och Tröger varför Johan kallades Flinta och ca en halvtimmes köande kom vi till slut in. Vi kunde nu äntligen regga oss vid någon av de hela två datorerna som fanns men tyvärr cpade Stefans epost så han kunde inte regga sig utan fick ta första tåget hem igen. Nej jag skojar, han hade tydligen lyckats regga sig i förväg utan att berätta det för sig själv eller någon annan så han kom in ändå. Lättade kunde vi äntligen komma in på konventet och vi började med att lägga ut våra saker i sovsalen vilket var skolans idrottshall.
Med detta avklarat kunde jag ängna mig åt kvällens första aktivitet som för min och Jimmys del blev en turnering i Guitar Hero 3. Vi hade nött spelet i tre dagar före för att förbereda oss så allt kändes bra. Turner som också befann sig på konventet skulle tydligen också vara med i kampen om att bli en gitarrhälte så vi slog oss ned och väntade på våran tur. Efter många om och men och byten av gitarrer och konsoller kom till slut turneringen igång och först ut av oss blev Jimmy. Han fick inte till det något vidare och single elimination som det var åkta han ut första rundan lite oturligt nog. Strax därefter var det Turners tur, Turener som vanligtvis spelar på medium fick det svårt mot den klänningsbeprydda asiatkillen på en av de svårare expertlåtarna i spelet och han var också ute. Nu var det min tur. Min motstånare hette också Adam så man kan nästan säga att det blev en mirror. Spelledaren gav oss en av de enklare låtarna och trots att jag tabbade bort några notestreaks och glömde starta starpower ett tag så lyckades jag ändå till slut vinna. Min nästa match blev mot en tjej med vitt hår och jag tänkte för mig själv -"Yes, det här blir enkelt, en tjej". Vi kom överens om att spela på min favoritlåt och nu kunde jag redan skymta semifinalen. Sen blev jag så ägd att jag inte visste vad jag hette. Med nästan dubbla poängen gick hon segrande ur duellen och vi skakade hand och jag gick därifrån. Lite senare visade det sig att hon vunnit hela turneringen och då kändes inte nederlaget lika tungt.
Efter att ha smällt i sig en pizza likt ett utsvultet lejon som hittat en död zebra blev det bawlturnering. Spelledaren Juna (föredetta svensk mästare i melee) glömde skriva in Tommys namn så han smusslades in i losers bracket och fick försöka ta sig vidare därifrån bäst han kunde. I min första match fick jag möta någon random noob som bliv trestockad. Match nummer två, yay jag får möta Jimmy... Det börjar jämt och jag leder procentuellt ett tag men då får han in en chaingrab och jag dör. Nästa liv ska jag persuea han i luften failar och dör och då är matchen över och jag hamnar i losers bracket. I losers bracket får jag möta ytterligare en random noob som blir ägd. I min fjärde match får jag möta en rätt bra olimarspelare och jag är ute ur turneringen. Desto bättre går de för de andra deltagarna ur vårt följe, Johan går 5-0 (tre byes inräknat, eller var det två?) och Jimmy och Tommy vinner många matcher, värt att nämna här är att Tommy trestockade sina 3 första motstånadare varav en på 19 sekunder. Både Jimmy och Tommy vinner i alla fall flera matcher var och de båda börjar skymta semifinal. Jimmy förlorar med 1-2 mot Juna och får börja om i losers bracket. Tommy förlorar till slut sin första match och faller bort ur turneringen. Jimmy kämpar vidare och efter ungefär 12 spelade matcher får han till slut spela mot Juna igen om en plats i finalen. Jimmy väljer denna gång wario men lyckas ändå inte vinna mot den före detta svenska mästaren. Juna spelar finalen mot den europeiska mästaren i smash från England och förlorar.
Efter detta följer random aktiviteter bestående av smash guitar hero och rännande samt maffia ut i småtimmarna. När klockan klämtade fyra blev det till slut dags för mig att tänka på refrängen. Jag lufsade ut till sovsalen för att få min skönhetssöm... trodde jag. En kombination av högljudhet från de andra konventarna och solsken från fönstren gjorde det svårt att somna men till slut klockan fem på morgonen somnade jag. Tyvärr slutar inte sagan där för klockan sex, det vill säga efter en timmes sömn kommer banditgänget Potter, Bullen och Jimmy tillbaka för att sova (Johan sov inget den natten). Jag vaknar då och när Bullen spelar Mahjong och Potter kastar batterier på mig inser jag att jag inte kommer få sova något mer denna natten. Nu är jag alltså helt klarvaken och de andra har somnat. Jag försöker hålla Potter vaken men han blev butter så det gav jag upp. Jag fick då iden att stoppa in grejer i Stefans sovsäck. Jag stoppade in två par skor, en 1.5-liters flaska, massor av batterier och en madrasspump men han vaknar inte. För att få lite fart på honom pillade jag lite i hans öga för att han skulle vakna, men det skulle jag inte ha gjort för det resulterade att allt som låg i hans sovsäck (förutom han) kom flygandes in i mitt huvud och då bestämde jag mig för att det var dags att gå upp igen.
Dag två för mig alltså och klockan var bara 6 på morgonen. Jag spelade smash med Johan och en kille med rosa hår som heter Ulf. Jag och Johan var lite småtrötta så vi bestämde oss för att en energidryck vore på sin plats. Vi lunkade alltså ner på stan och stod utanför en närlivsbutik och väntade på att klockan skulle bli 9 så den skulle öppna. Efter det med lite alternativ energi (sömn är överskattat) i kroppen blev vårt nästa mål en plats där föda befinner sig. Mot donken bar det alltså av. Men donken ägde oss med att bara servera frukostmenyer så då fick det bli närmaste korvmoj. I korvmojen jobbade en utländsk kvinna och av någon anlednign tyckte jag och Johan det var oerhört kul att säga varsogod när hon sade tack eftersom hon sade det vid sådana konstiga tillfällen. Så här kunde det låta:
Johan som får korv: Tack.
"Korvkvinnan": Varsågod, tack tack.
Johan: Varsågod.
(samma för varje korv han fick)
Johan skulle spela Haloturnering klockan 10 så vi var tvungna att skynda oss tillbaka. Väl där framme får vi reda på att turneringen är uppskjuten så Johan går och lägger sig och jag börjar umgås med Tommy istället. Tommy som är helt butter och röd i ögonen förklarar för mig att han är pigg och glad men han gick också och lade sig igen ungefär en timme senare. Nu börjar jag hänga med stefan och Jimmy istället som vid det här laget dragit sig ur sängarna. Vad vi inte vet är att Haloturneringen inte blivit inställd utan bara framskjuten till kl 12 så vi försöker väcka Johan, men likt den Flinta han är muttrar han bara och säger åt oss att han vill sova. Tommy hade inte heller någon vidare lust att gå upp igen så vi går iväg igen för att kolla på cosplay. Cosplay är när man klär ut sig till en manga eller animekaraktär. De presenterades och ställde sig på senen och visade upp sina dräkter, några var bra några mindre bra och vi orkade inte stanna kvar hela utan vi gick ut. När Johan väl vakntat och får reda på att Haloturneringen redan varit blir han jättebutter och frågar varför vi inte väckt honom och han minns tydligen inte ens vårat väckningsförsök på honom från lite tidigare. Resten av min dag gick till att ränna runt och kolla på warhammer och annat, spela tvspel och umgås med folk rent allmänt. Efter att ha varit vaken i 38 timmar (minus två powernaps på en timme vardera) bestämde jag mig för att nu bannemig var det dags att sova. Som tur var fanns drugdealern Turner på plats och kunde förse mig med en sömntablett. Jag trodde att sömntabletten skulle få mig att svimma av och somna på plats när den börjat verka så jag blev lite orolig och ville ligga i sängen då (verkningstiden var 1,5 timmar). Men så var det så klart inte, jag kände mig inte speciellt trött efter 1,5 timmar men lade mig ändå (klockan var ungefär 22.00 då) och jag somnade direkt. Dagen därpå klockan halv 10 efter nästan tolv timmars sömn vaknar jag av att en tant skriker att alla ska ut ur sovsalen innan klockan elva. De andra banditerna: Potter, Bullen, Flinta och Jimmy hade varit uppe till småtimmarna och var inte lika pigga som jag. Frukost för denna sista dagen av konventet fick bli två panpizzor från hemköp men vi blev ägda då konventets enda micro hade pajat och det fick bli donken idag igen.
Efter lite brawlande var det alltså dags för oss att ta tåget hem igen. Det var lite vemodigt och jag hade viljat att det skulle varit någon dag till men det fanns inte så mycket att göra åt saken. Vi satte oss på det fulla tåget i bergslagen och fick sittplattser i trappen vid dörren. Johan var butter och satt i en annan vagn än oss. Efter en stund kom han på att han behövde sin biljett men att hämta den från vagnen bredvid var tydligen för jobbigt. Efter 20 minuters telefonterror om att vi skulle komma till honom och ge han biljetten gav han till slut upp och sade till konduktören att vi hade hans biljett. Jimmy tyckte konduktören skulle gå och retas med Johan och säga att vi inte hade någon biljett men det ville hon inte.
2,5 timmars frågelappar och mammaskämt senare var vi framme i Falun och resan hade nått sitt slut.
Jag avslutar med ett citat från kl 5 på natten av en smått trött Stefan "Bullen" Flinck, hörd av Adams trötta öron:
- "Hur säger man skruvstäd?"
