Benjamin Knapp
Eller ska jag säga Benjamin Knäpp? Ja det kan man fråga sig, för rätt knäpp var han. Ja som ni kanske förstår har jag sett filmen The Curious Case of Benjamin Button. Vem har inte funderat för sig själv "tänk om man föddes gammal och sedan blev yngre" det har i alla fall jag gjort. För mig var filmens upplägg ganska tilltalande och intressant resultatet var dock inte vad jag hade hoppats på. Hade jag viljat somna framför tv:n hade jag kollat på Adaktusson på tv 8, men jaja hur som helst, handlingen lyder som följer:
En gammal kvinna ligger på ett sjukhus och inväntar döden. Vid hennes sida sitter Carolyn - hennes dotter. Den gamla kvinnan börjar ganska genast berätta en småtokig berättelse om monseur cookie som byggde en klocka som gick baklänges för att hans son skulle kunna komma tillbaka från första världskriget.
Den gamla damen ber nu sin dotter fortsätta läsa för henne ur en bok som ligger på en stol.
Hon plockar upp boken och konstaterar att det är Benjamin Buttons dagbok.
Benjamin Button föds och ser ut som Arne Weise och därför springer hans pappa genast och lägger honom på närmsta hustrapp för att bli av med honom. Detta hus verkar vara ett ålderdomshem och en av sköterskorna bestämmer sig för att alla är vi barn av gud och även den här. Hon tar hand om honom och han växer upp som åldring tillsammans med åldringar. Sen fortsätter filmen så i snigelfart och han blir sakta men säkert yngre och yngre. Han blir tillsammans med en tjej han träffat som liten och de möts på mitten men åldras åt olika håll. Ja justja Benjamin Button jobbar på en bergningsbåt i hundra år också.
Carolyn får mot slutet av dagboken reda på att Benjamin är hennes pappa och bla bla bla.
Ja om jag ska försöka vara lite konstruktiv då, inte speciellt intressant film, 2,5 timmes sömnpiller faktiskt och efter en och en halv timme fick jag lov att spola 30 min för att orka kolla på slutet. Jag kan erkänna att filmen var rätt fin och beskriver omständigheterna runt den här speciella mannen och hans livsöden, synd bara att de valde att göra det så fantasilöst och långtråkigt. När Benjamin börjar jobba på bergningsbåten fick jag lite Forrest Gump-vibbar, föresten när jag tänker efter är hela filmen ganska lik. Kolla vad jag hittade efter lite efterforskning:
Ja hur som helst, lovande koncept men dåligt utfört. Jag hade viljat se hur hans "åldrande" kunnat användas eller vilka situationer det hade kunnat skapa lite mer, inte ett kärleksdrama med en tvist. Visst får man se hela hans liv från födsel till död men jag tycker ändå att man borde satt mer fokus på det och filmen borde varit kortare för det blev bara segt i längden.
Ja betyget blir nog 2 av 5, fint men tråkigt.
Benjamin Button som nyfödd.
En gammal kvinna ligger på ett sjukhus och inväntar döden. Vid hennes sida sitter Carolyn - hennes dotter. Den gamla kvinnan börjar ganska genast berätta en småtokig berättelse om monseur cookie som byggde en klocka som gick baklänges för att hans son skulle kunna komma tillbaka från första världskriget.
Den gamla damen ber nu sin dotter fortsätta läsa för henne ur en bok som ligger på en stol.
Hon plockar upp boken och konstaterar att det är Benjamin Buttons dagbok.
Benjamin Button föds och ser ut som Arne Weise och därför springer hans pappa genast och lägger honom på närmsta hustrapp för att bli av med honom. Detta hus verkar vara ett ålderdomshem och en av sköterskorna bestämmer sig för att alla är vi barn av gud och även den här. Hon tar hand om honom och han växer upp som åldring tillsammans med åldringar. Sen fortsätter filmen så i snigelfart och han blir sakta men säkert yngre och yngre. Han blir tillsammans med en tjej han träffat som liten och de möts på mitten men åldras åt olika håll. Ja justja Benjamin Button jobbar på en bergningsbåt i hundra år också.
Carolyn får mot slutet av dagboken reda på att Benjamin är hennes pappa och bla bla bla.
Ja om jag ska försöka vara lite konstruktiv då, inte speciellt intressant film, 2,5 timmes sömnpiller faktiskt och efter en och en halv timme fick jag lov att spola 30 min för att orka kolla på slutet. Jag kan erkänna att filmen var rätt fin och beskriver omständigheterna runt den här speciella mannen och hans livsöden, synd bara att de valde att göra det så fantasilöst och långtråkigt. När Benjamin börjar jobba på bergningsbåten fick jag lite Forrest Gump-vibbar, föresten när jag tänker efter är hela filmen ganska lik. Kolla vad jag hittade efter lite efterforskning:
Ja hur som helst, lovande koncept men dåligt utfört. Jag hade viljat se hur hans "åldrande" kunnat användas eller vilka situationer det hade kunnat skapa lite mer, inte ett kärleksdrama med en tvist. Visst får man se hela hans liv från födsel till död men jag tycker ändå att man borde satt mer fokus på det och filmen borde varit kortare för det blev bara segt i längden.
Ja betyget blir nog 2 av 5, fint men tråkigt.
Benjamin Button som nyfödd.
Kommentarer
Trackback
